Som barn på nytt
Lite pinsamt men smött löjligt. Att behöva smyga omkring i en mataffär och inte våga stå för vad man handlar och egentligen vill ha. Vad jag pratar om?
Det vi alla i smyg älskar givetvis. Coco Pops!
Oftast när man är och handlar och köper frukosten så går man och plockar i den nyttiga och vuxna sektionen av flinghyllan men hela tiden sneglar man mot de färglada kartongerna som oftast har lustiga små djur på framsidan. Men hedern sätter gränser. Inte kan man väl som 28årig kille köpa den "godisfrukost" som alla barnflingor är?. Då får man ju nästan skämmas i kassan när man betalar. För att inte tala om alla blickar man får från andra kunder.
När man handlar med shopexpress på maxi och (oftast) inte behöver plocka upp varorna då är det lättare att ibland smyga ner något onyttigt så ingen ser och hoppas på att det inte blir avstämning. Något som oftast går hem.
Men nu när jag oftast handlar i "vanlig" affär står man alltid med funderingarna om att köpa nyttigt och kunna gå rakryggad eller köpa godisflingor och smyga. Ett svårt val som oftast leder till att man står med ett paket bruna, grova, smaklösa och äckliga fullkornsflingor i handen. Kroppen kanske tackar en men inte belöningsegot.
Jag blev väldigt barnsligt lycklig i början av veckan då älsklingen kom hem med ett paket Coco Pops. Det var som hela veckan var räddad. Synd bara att ett paket tar slut helt sjukt fort. Det tog 2pers bara två mornar att sätta i sig allt. Fyra tallrikar, thats it. Och nu sitter jag här igen med svår coco pops-abstinens. Skit oxå.
Är det bara jag som kan känna en ibland sjuklig dragning till det söta och sliskiga till frukost?:P
Klar kung på flingtronen i min värld är annars Lion-flingorna. Totalt omöjliga att hitta numera. Antagligen bannlysta av livsmedelsverket då de troligen innehöll 90% socker, 9% chocklad och 1% fibrer. Men sinnesjukt goda... Om någon hittar ett sådant paket så önskar jag mig det i julklapp. För våga köpa ett eget är ju högst osäkert.